Klimakterievården är som ett lotteri
Driv gärna politiska frågor men tala inte i egen sak. Ungefär det svaret replikerades när vi lyfte frågan om klimakteriet i en politisk församling. Det sätter fingret på problemet med att lyfta ”kvinnofrågor”.
Vi vet att förtroendevalda förväntas att inte driva politiska frågor i egen sak och egenintresse. Men när det gäller klimakteriet är det privata också politiskt och vi vill påminna om att kvinnor utgör hälften av befolkningen. Det är dags att även politiken tar denna fråga på allvar. Klimakteriet är en fysisk förändring som varken våra mammor eller deras mammor någonsin pratat om. Denna tystnad behöver brytas. Det är därför vi medelålders kvinnor är de som kan och måste lyfta klimakteriet politiskt! Att någon annan ska göra det åt oss tror vi inte på. Det är vi som vet hur kroppen och måendet förändras.
Vissa får inga större bekymmer medan andra kan få stora besvär. Det paradoxala är att drabbade kvinnor inte alltid ens förstår att koppla förändrad fysisk och psykisk hälsa till att de gått in i klimakteriet. Men alla kvinnor får en minskad hormonproduktion från äggstockarna vilket leder till att menstruation upphör.
Att gå in i klimakteriet kan ge en lång rad fysiska effekter. Sömnsvårigheter, depressionskänslor och nedstämdhet är vanligt. Minskad östrogenproduktion påskyndar benförlust i skelettet och risken för benskörhet ökar. Vi vet även att östrogen har en dämpande effekt på hur vissa blodfetter lagras in i kärlväggen som ett led i själva åderförkalkningsprocessen. Således har kvinnor en ökad risk för hjärtinfarkt efter menopaus då effekten av östrogen avtar. Det är med andra ord en reell ökad risk för ohälsa och insatser från vården måste till.
Att komma i klimakteriet innebär för många kvinnor ett ökat antal sjukdagar och påverkar därmed inkomsten och kommande pension negativt. Klimakterievården är som ett lotteri. Har du tur får du hjälp annars inte. Tyvärr är det många kvinnor som vittnar om att det är svårt att få adekvat vård och kunskap om klimakteriet.
Socialstyrelsen har utrett vilka insatser som vården i Sverige ger vid klimakteriebesvär. Genomgången visar att det behövs bättre vård och information till kvinnor om klimakteriebesvär. Det är också stora regionala skillnader när det gäller råd, stöd och behandling. Det är också skillnader på om det finns tillräcklig kompetens och användning av kunskapsstöd. Socialstyrelsen uppger också att kvinnor bollas runt mellan olika vårdgivare eller att insatser uteblir. Socialstyrelsen bekräftar således kvinnors upplevelser.
Att klimakterievården är ett lotteri menar vi är anmärkningsvärt då riskerna vid obehandlade besvär kan leda till stor ohälsa och gäller en stor del av vår befolkning. Västra Götalandsregionen beslutade för något år sedan att tillföra medel till en särskild satsning för ökad kunskap och stöd om klimakteriet och hur det kan påverka medarbetarnas hälsa i arbetslivet. Partille kommun erbjuder kvinnor en klimakterieutbildning. Det här är bra för jämställdheten men räcker inte på långa vägar.
Personal på vårdcentralerna anger att behov av ytterligare utbildning om klimakteriebesvär behövs. För att det ska bli jämlikt över hela landet behöver nationella riktlinjer och tas fram till vårdcentralerna liksom kliniskt kunskapsstöd.
Vi vet att ökad kunskap och förbättrad vård av klimakteriebesvär är ett steg för att vården blir likvärdig i hela landet. Vi driver frågan om ökad klimakteriekompetens för kommande generationers kvinnor och för jämställdheten.
Janette Olsson
S-kvinnor Göteborgsområdet
Louise Åsenfors
Ordförande Socialdemokraterna i Uddevalla och S-kvinna
Karin Engdahl
S-ledamot i Uddevalla kommunfullmäktige och S-kvinna
Senast uppdaterad: lördag 29 juli 2023
